Så imponerad

Under morgonen och förmiddagen hölls storsamling för både vuxna och elever på jobbet. Dagen skulle bla handla om nyheter inom det gemensamma belöningssystemet och behandlingsmetoden. Som inledning visade en rad elever upp vad de lärt under hösten då de börjat på musikskola. Det bjöds på flöjt, cello, trummor, solosång och ännu mer ändå!

Det hugger tag i hjärteroten då man får se barn man kämpar tillsammans med dagarna i ända visa upp nya förmågor inför en folksamling med hundratalet åhörare. De som tar mod till sig och uppträder är helt skilda individer med olika bakgrund men med det gemensamt att starten på livet på många sätt varit tuff och orättvis. För en del har livet nog både en och annan gång känts meningslöst och allt för nyckfullt. Men i barn bor en oerhörd läkekraft som om bara omgivningen tillåter, ibland på bråkdelen av en sekund överbryggar allt elände och låter barnet komma till sin rätt. Jag såg idag unga människor som lärt sig kunskaper och färdigheter för en framtid bortom imorgon. Det är inte självklart att man ser någon mening i det som är bortom imorgon då livet visar sig från den mörka sidan. Under förmiddagen idag fanns tillsammans med dessa unga människor andra, vuxna, som uppriktigt och helhjärtat genom sin närvaro och outtröttliga tilltro till framsteg och förändring visade att framtiden är formbar. Det vuxna och barn gör idag spelar roll för morgondagen. En arbetsinsats, om än i en känsla av nervositet eller emotionell nakenhet, kan spela stor roll och bära med sig många goda konsekvenser.

Vore det inte sant och trodde inte barnen på de vuxna som säger att framtiden är formbar skulle inte elever lära sig spela cello, de skulle inte försöka lära sig division, de skulle inte öva på att visa ansvarstagande eller hjälpsamhet. Bara om man litar på att allt detta kommer påverka min egen framtid blir det meningsfullt att lägga arbete och energi på det. Imorgon möter jag dessa barn för ännu en dags stötande och blötande i vardagens arbete, glädjeämnen eller konflikter. Med mig tänker jag bära bilden av nykläckta musiker som i de flesta fall tveklöst kommer öva vidare vecka efter vecka för att i en nära framtid kunna spela ett nytt stycke. Tänk vad många fler saker de barn jag möter kan förverkliga i samma framtid när de kan ännu lite mer matte, svenska, socialt samspel, lek, läsning eller berättande. Bara jag visar tilltro och förväntan kommer sannolikt dessa unga människors inneboende livskraft ta oss framåt ännu några steg in i en framtid med oändliga möjligheter...